Regalskeppet Kronan – Ett kulturhistoriskt smörgåsbord

De marinarkeologiska undersökningarna av vraket av Kronan, i öppet hav 6 kilometer öster om Öland på 27 meters djup, innehar ett världsrekord i grenen marinarkeologi. Ingenstans i världen har en undersökning av ett vrak på havets botten pågått under så många år.

Sommaren 2017 genomfördes det 37:e undersökningsåret i rad. Ännu återstår det några år för att fullborda den planlagda totalundersökningen av stormaktstidens största skepp, som sjönk med 800 man i strid med den danskholländska flottan den 1 juni 1676.

Trots att Kronan under åren skämt bort oss med tusentals fantastiska fynd som guld och silvermyntskatter, skulpturer, musikinstrument och kistor med häpnadsväckande innehåll, är det inte alltid som sedimentet på botten ger ifrån sig fynd. I somras var undersökningsarbetet förlagt till läget för den brottyta strax för om stormasten, där skeppet gick av på mitten när det exploderade efter att ha kantrat under inledningen av slaget. Bara ett knappt hundratal föremål fick efter en dryg veckas arbete åter se dagens ljus efter 341 år i djupet. Men även fyndtomma områden ger arkeologisk information, eftersom de förklarar hur skeppet brutits ned sedan förlisningen. De berättar även om hur den ombordvarande utrustningen rört sig i vraket under åren på botten.

Ett fynd från i somras kan dock framhållas som extra intressant. På en enkel brädlapp upptäcktes trettio inristade bokstavstecken, femton på varje rad. Vid första anblicken framstod tecknen som osammanhängande klotter, men vid en närmare granskning kunde en viss systematik utläsas. Var tredje bokstav i den övre raden är ett S och var tredje bokstav i den nedre raden ett D. S-et står sannolikt för ”son” och d-et ”för ”dotter”. Bruket av s.k. patronymikon, att sätta
sin fars förnamn före antingen ”son” eller ”dotter”, har fram till våra dagar varit brukligt i de flesta samhällsklasser för att klargöra socialt ursprung. Tolkningen av bokstäverna är därför att fem besättningsmän, kanske från samma hemsocken, sannolikt har ristat in sina egna och sina respektive makors initialer i trästycket, t.ex. P(er)O(lof)S(on) och K(arin)H(ans)D(otter). Fyndet är verkligen ett budskap från det förflutna.

I takt med att bilden av vraket klarnar och föremål efter föremål åter ser dagens ljus, växer intresset för Kronan. Sommarens satsning i Kronanutställningen fokuserade på forskning och framtid. Forskningen kring skeletten, hälsa och sjukvård och vad arkiv, föremål och bilder kan berätta om Kronans tid och livet ombord, är några av de områden som lyfts fram i den nya, fräscha delen av Kronanutställningen på länsmuseet.

Tiden för att skapa ett museum där berättelsen om Kronan och hennes tid kan upplevas med alla sinnen och utvecklas på ett sätt som vraket förtjänar närmar sig. Skapandet av ett unikt besöksmål och en källa till upplevelser, forskning och kunskapsuppbyggnad är ett naturligt nästa steg, när fyra oslagbara decennier av dykarbete på botten öster om Öland är slutförda. En första etapp omfattar ett fristående Kronanmuseum för ett unikt urval av alla de tiotusentals föremål som bärgats. En andra mer visionär fas omfattar en byggnad för den bärgade babordssidan med alla dess välbevarade skulpturer som idag slumrar sin törnrosasömn i Östersjöns djup.

Texten är skriven av Lars Einarsson och publicerades i Kalmarmagasinet nr 2, 2017. Bilden är ett montage, av Petter Lönegård.