Regalskeppet kronan – en källa för forskning

År 1676 exploderade och sjönk ett av världens allra största fartyg. Regalskeppet Kronans undergång ses som en av de värsta fartygskatastroferna som drabbat Sverige. En katastrof som ger oss möjlighet att få en glimt av vår stormaktstid. Tack vare marinarkeologiska undersökningar har omkring 30 000 föremål bärgats hittills. Analys och tolkning gör det möjligt för oss att öka kunskapen och förståelsen för livet i 1600-talets Sverige.

Redan ombord på bärgningsfartyget registreras varje föremål. Alla fynd numreras, mäts, ritas av och noteras utifrån koordinatsystemet på fyndplatsen. Därefter placeras de i ett kar med havsvatten utan onödig kontakt med ljus och syre.
– För att rädda så mycket information som möjligt rengörs fynden först när de förts in till konserveringslaboratoriet i land, berättar Lars Einarsson, projektledare för Kronan.

I Kalmar läns museums laboratorium arbetar sedan 1991 konservatorn MaxJahrehorn.
– Väl på plats tar vi hand om föremålen som förpackas, undersöks, rengörs och konserveras. Ofta tar vi också prover för analys och ibland kan det också bli aktuellt med röntgenfotografering för att lättare kunna identifiera föremål i t.ex. kistor, berättar Max.

Marin silverskatt
I en av de bärgade kistorna från 2005 fanns Sveriges största marina silvermyntskatt bestående av mer än 6 000 mynt. Av just den anledningen finns konservator Sara Johansson på plats.
– Nästan hela silverskatten finns nu i utställningen, men jag håller på att slutföra arbetet, berättar Sara och tillägger att hon hinner med omkring 25 mynt om dagen.

För att frigöra mynten från korrosion som bildats, behandlar Sara mynten både kemiskt och mekaniskt. Först undersöks mynten individuellt under mikroskop och löst sittande korrosion avlägsnas med hjälp av skalpell och mjuka borstar. Hårda korrosionsprodukter luckras sedan upp genom elektrolys och avlägsnas därefter.

Olika konserveringsåtgärder används beroende på föremålets kondition och material. Trä- och läderföremål placeras i en lösning av vatten och polyetylenglykol (PEG). Därefter görs frystorkningen i en vakuumkammare där föremålen fryses ned till ca -30 ° C. Processen gör att vattnet i föremålen försvinner i form av ånga.
– Frystorkning är den mest utvecklade metoden när det gäller konservering av organiskt material. För att inte skada föremålen på lång sikt siktar vi dessutom på att använda så lite kemikalier som möjligt, berättar Max.

Källa till framtida kunskap
Den stora tragedi som utspelades utanför Öland 1676 utgör idag en stor vetenskaplig tillgång eftersom alla föremål som bärgas hamnade på samma plats vid samma tillfälle. Fynden är på så vis en ögonblicksbild av 1600-talets vardag, som i motsats till andra samlingar inte valts ut av sin samtid för att sparas till eftervärlden.
– Privata ägodelar av ringa värde ses sällan på museer då de sannolikt förstörts eller kastats bort. I Kronans vrak däremot finns värdefulla föremål men också personliga tillhörigheter och verktyg. Tillsammans ger dessa fynd oss en glimt av svensk stormaktstid, konstaterar Lars.

Besättningen på Kronan bestod av ett tvärsnitt av dåtidens manliga befolkning – kvinnor fick av regelmässiga skäl inte vistas ombord på fartygen under krigståg – med bl.a. unga skeppsgossar och sextioåriga styrmän, egendomslösa och representanter för landets högadel. Analysresultaten av prover från bl.a. kvarlevor från besättningen utgör en viktig källa till kunskap. Hittills har delar av omkring 300 individer hittats. Dietanalys
visar vad personen ätit och därigenom kanske det går att lokalisera vilket område han kom från. Spår av olika frön, säd, torkat kött, ägg och kryddor såsom t.ex. peppar som fortfarande har kvar sin ursprungliga arom. Vid analys av skeletten kan man upptäcka spår efter olika sjukdomar och bedöma kroppslängd. Tänderna kan ge information om t.ex. kariesangrepp. Det är mycket kostsamt att ta DNAprover från vattendränkta delar. Därför sparas alltid alla prover som tas för analys till framtida forskning. Det går att få reda på mycket om olika individer utifrån var de hittats och inte minst tack vare deras privata tillhörigheter.
– Personliga saker som fiskedrag, rökdon, böcker, musikinstrument och olika spel (brädspel och tärningsspel användes ombord på Kronan) blir ett komplement till de framtida DNA-analyserna, berättar Max. Vi får en uppfattning om vad de gjorde när de inte utövade sitt yrke. En del av dessa fynd får mig att undra, t.ex. varför
ett sidenband var knutet runt armen på en av soldaterna.

De bästa fynden anser Max är de som varit någons personliga ägodel. Bland favoriterna finns en fiol, en handgjord träsked och ett par glasögon som bärgades nyligen. Extra intressant är förstås läkemedel och alkohol, vilket analyseras av Systembolaget. Vin med mer än 12 % alkohol har tagits upp till ytan.
– Vinet luktar surt, men spriten har bevarat sin essens av citrus eller fläderblom och har kvar upp till 43 % alkohol, konstaterar Max.

Max väntar med spänning på att dykarna ska bärga en kortlek och han tror att det fortfarande finns mängder av intressanta fynd på vrakplatsen.
– Syftet med att genomföra en fullständig arkeologisk undersökning är att kunna skapa en helhetsbild av ett skeppssamhälle som efter analys och tolkning kanske gör att en del av vår historia får skrivas om, avslutar Lars Einarsson.

Visste du att:

  • den 1 juni 1676 exploderade och sjönk regalskeppet Kronan, ett av sin tids största fartyg. Kronans undergång är en av de största fartygskatastroferna som drabbat Sverige. Endast ett fyrtiotal överlevde av den 850 man starka besättningen.
  • regalskeppet Kronan vilar på ca 26 meters djup 6 km utanför Ölands östra kust.
  • fartyget hade sju däck (våningar) och var nästan 60 m högt från vattenytan till stormastens topp. Av de 126 bronskanonerna var många troféer tagna från fienden.
  • marinarkeologiska undersökningar av Kronan inleddes 1981 av Kalmar läns museum och genomförs i samarbete med professionella dykare.
  • omkring 30 000 föremål har bärgats hitintills.
  • vandringsutställningen om Regalskeppet Kronan bl. a. har visats i Explorers Hall på National Geographic Society i Washington D.C., i Vancouver, Helsingfors, Paris, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam, Japan och nu senast i Gdansk, Polen.

Fotnot: Texten, som är skriven av Jenny Roloff, publicerades i Kalmarmagasinet nummer 3 2007.