Kalmar Slott – allt från kungaslott till bränneri

Kalmar är en stad med mycket gamla anor. Det första som finns nerskrivet om Kalmar, skrevs av Snorre Sturlasson och refererar till när Olav den Helige sände sina skepp till Kalmar efter slaget vid Helge å år 1026. Var ortsnamnet Kalmar kommer ifrån är det ingen som vet. Möjligen var det den ursprungliga benämningen på Kalmarsund.

Borgen vid Kalmarsund

I slutet av 1100-talet uppfördes det en borg, strategiskt belägen vid Kalmarsund. Runt borgen växte staden Kalmar fram. Borgen, som sedermera blev Kalmar Slott, har alltid haft en central roll i staden. Kalmar stadssigill, Nordens äldsta bevarade, visar borgen som reser sig över Kalmarsunds vatten. Stadsvapnet ser nästan likadant ut idag. Från början bestod borgen bara av ett torn. Det skulle kontrollera den viktiga vattenvägen genom Kalmarsund. Under slutet av 1200 talet byggdes borgen ut med boningshus och flera nya torn. Borgens yttersta skyddsverk var stadsmuren runt staden. För att erövra borgen var angriparen tvungen att inta hela staden. Utöver Kalmar var det bara Stockholm, Visby och Viborg som hade ringmurar.

Kalmarunionen

Kalmarunionen var Kalmars höjdpunkt som en av nordens viktigaste centralorter. Men för Kalmar Slott var det inte någon storhetstid. Slottet användes inte mycket och läts förfalla.

Kungaslottet

Men under kungarna Gustav Wasa, Erik XIV och Johan III väcktes slottet till liv. Slottet byggdes ut, förskönades och inreddes för att duga som kungabostad. Framför allt Johan III har satt sin prägel på Kalmar Slott. Han var känd för sitt stora intresse för arkitektur och byggnadskonst. Många slott och kyrkor renoverades och byggdes under hans regeringstid. Men Johan III bodde inte mycket på slottet. Det gjorde istället hans storebror Erik XIV. Han bodde större delen av sin tid som regent på Kalmar Slott.

Slottet blir mindre viktigt

Under större delen av 1600-talet var Kalmar Slott fortfarande en viktig del i Sveriges försvar i krigen mot danskarna. Men i och med att Blekinge, Skåne och Halland erövrades, förlorade slottet all sin vikt som försvarsanläggning. 1700-talet är ett dystert århundrade i slottets historia. Det användes då som magasin, fängelse och brännvinsbränneri.

Nära att rivas

Dödsstöten för slottet höll på att komma i början av 1800-talet. Biskop Stagnelius – far till skalden Stagnelius – anhöll nämligen om att få riva slottet, för att använda stenarna vid bygget av ett nytt läroverk. Lyckligtvis avslogs begäran av kung Karl XIII med motiveringen ”Kalmar slott såsom en märkvärdig ålderdoms boning bör så mycket möjligt är från förstöring fredas”. Under 1800-talet vaknar intresset för slottet som ett viktigt historiskt byggnadsverk. Restaurering av både slottets invändiga miljöer och utsidan genomförs. Idag är Kalmar Slott landets bäst bevarade renässansslott. Att besöka slottet är en resa bakåt i tiden. Miljöerna visar hur ett kungapalats såg ut för mer än fyrahundra år sedan. Varje rum på Kalmar Slott ruvar på massor av historiska händelser och händelserika historier.

Fotnot: Texten, som är skriven av Jacob de Maré, publicerades i magasinet Upplev Kalmar nummer 6, 2004